Obtenez 1000 visiteurs rapidement !
Obtenez 1000 visiteurs rapidement !
Outils webmasters Compteur Chat Forum Sondage Découverte Référeur


M'inscrire M'inscrire Me connecter Me connecter Mot de passe oublié Mot de passe oublié Retour au forum Retour au forum

Message précédent


  Pages: 1
Poster un nouveau message Répondre au message
Auteur Message
   Trier par date croissante
Joaquin
Somalie
Posté le:
16/6/2007 11:30
Sujet du message:
Jakobe
Répondre            
Email:
fernando@e-mailanywhere.com
Site Internet:
http://77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e-u.pldfii.info
http://77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e-t.pldfii.info <a href="http://77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e-h.pldfii.info">77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e</a> [url]http://77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e-b1.pldfii.info[/url] 77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e http://77ee646bb5e544031a2a7511ec07633e-b3.pldfii.info 1ec75b2bbda22063d771f30e2eaec213 

ziri
France
Posté le:
7/7/2006 13:42
Sujet du message:
Lfud'il Awertilani
Répondre            
Email:
ziri-a@hotmail.fr
Site Internet:
http://fr.groups.yahoo.com/group/imedyazen1/
Tajmilt : Ccix Lfudil Awertilani
Ccix Lfud’il Awertilani yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit. Ulac wid i t-id yemmektin, ghas akken yefka tudert-is i tmurt-is nnig 30 iseggasen, yettwattun almi d 12 meghres 1987 i t-id-yemmekti udabu-nnegh, yerra-d tafekka-ines ar tmurt-is gher At Wertilan.
Ccix Lfud’il Awertilani d yiwen seg wid id d-yefkan at’as i tmurt-is. I lul ass n 06 di furar 1900 di taddart n Wanu deg At Wertilan (St’if), isem-is n tidet Ḥasanin Lfud’il. Ikker-d di twacult yeghran, baba-s yella d amasay n temɛemmert, yelmed leqran d wayen yeqqnen ghur-s deg taddart-is.
Deg useggas 1922, wwin-tt ad isɛeddi lɛesker, irewwel-asen acḥal n tikkal. Din i yeẓra amgared yellan ger imsulta izzayriyen d wid iṛumeyen.
Sya id-yewwi tikti iwakken ad yili ɣef wudem unekcam arumi. Asmi yekfa lɛesker, ikemmel andi akken ad isegmu tamusni-is, yewwi-d tikti tamaynut i yimezdaɣ n At Wertilan. Tikti-ayi teɣza deg wallaɣ, ur yeḥsib yiwen ama d imḍebren iṛumyen neɣ lquyad nnsen. Ineggura ayi ttnadin fell-as, iruḥ iǧǧa tamnaḍt-is yerra ɣer Qsenṭina deg useggas 1930.
Mi yewweḍ ɣer din yerra ɣer wanda yella Ben Badis akken ad ikemmel i tmussni-s. Din yebda yettufrar-d am zzit ɣef inelmaden akk yettili, syin akkin yuɣal d amasay ɣef inelmaden-nni. Aseggas n 1932, yeqqel d agensas n weɣmis Ccihab akk d ujemuɛ n yedrimen. D wayi id azal i yesɛa ɣer Ben Badis.
D netta id imceyyeɛ-is ɣer tmurt n Leqbayel s isem n teddukli n imusnawen inselmen bac ad ilin ɣer tama-s, issexdam tameslayt n imawlan-is (taqbaylit), ilmend-is xilla id-ikecmen ar teddukli-ayi, ɣef aya yuɣal d aselmad (yettɛawan-it).
Di lawan-nni aṭas n imezdaɣ i irewlen si tmurt ar Fransa, tugett deg-sen ttun tamurt d wayen id-icudden ɣur-s.
Ihi Tadukli n imusnawen inselmen twala ilaq ad ceyɛen win izemren ad ixiḍ acerrig yellan, wa aten-d yerr s abrid. Ɣas akken ẓran yuɛer lḥal aṭas ma wḍen aɛdaw s axxam-is am win yewḍen azrem ar lɣar-is. Ccix Ben Badis yeddem, yessers, yuɣal igzem-itt di ṛṛay-is ; yextar Ccix Lfuḍil awertilani. Acku nenna-d yakan ɣef wazal yesɛa ɣur-s, rnu yessen 03 n tutlayin (tamaziɣt, taɛrabt, tafransist) akk d termit i d-yewwi seg tmurt n Leqbayel.
Di tlemmast n useggas 1936, yerza ar Fransa, tazwara yettemlili, ixeddem isaragen i iminigen (s twafra) s wannect-a i yessaweḍ ad issemlil iminigen n din deg tdukliwin. Yesker-d tazwara 06 n tdukliwin. Taɛekkumt ẓẓay-itt, iɣeblan ugten d ayen ur yezmzir at-yexdem iman-is, iɛedda yuzen-as Ben Badis wid ar t-iɛiwnen wa ad yili d netta i d aqerruy-nsen. Asmi yekcem useggas n 1938 ssawḍen ar 19 n tdukliwin s yisem "EL TEHDIB". 15 di Lpari, 03 di Rennes, yiwet di Marseilles. D ayen i as-d-yeglan s wuguren d udabu aṛumi neɣ d waraw n tmurt-is, ur neqbil ara ad yufrar ger-asen am Messali Lḥaǧ (yuggad ɣef umkan-is ger iminigen) i yessawḍen armi yeccetka fell-as ar Ben Badis. Imi Ben Badis yessen-it amek iga, ur ten-yumin ara. D aya i t-yeǧǧan ad yerwel ar tmurt n Maṣer deg useggas n 1939, yerra ɣer "lǧameɛ El Azher" ansi id-yewwi agerdas.
18 di furar 1944, tella-d tlalit deg Maṣer n yiwen umussu i izdin 03 n tmura (Tunes, Lmerruk, Lezzayer), iswi-ines ad yesken i wegdud n umaḍan n wayen i iḍerrun deg Tefriqt n Ugafa. Ger n wid i t-id-issekren ad naf Ccix Lfuḍil. Amussu-a yura aṭas n tebṛatin i wegraw n tmura taɛrabin, akken daɣen i yuzen tabratt i wegraw n tmura idduklen deg useggas n 1945 akken aten-id yesmekti belli agdud n Tefriqt n Ugafa yettekkan deg ṭṭraḍ amaḍlan wis sin ar tama n Fransa akken ad awin timunent-nsen ur d yelli ara, tqubl-iten s imenɣeyen am wayen yeḍran di 08 mayyu 1945 di tmurt-nneɣ.
Yerza sin iberdan ar tmurt n Lyaman (tettidir uguren ger ugellid akk d ugdud-is). Tirza tamezwarut tella-d akken iwata yeẓra agellid-is akk d ixṣimen-is. Agellid Yeḥya yessuter deg-s as-d-iheyyi ahil n unegmi n tmurt-is di yal iḥricen (tasertit, tadamsa…).
Tirza tis snat yewwi yid-s ahil-nni ɣef wacu ara tebnu tmenḍawt n tmurt n Lyaman. Ahil-a qeblen-t akk. Agdud yebɣa ad yili ubeddel s lemɣawla ixsimen-is ufan-tt d tagnit ssekren ccewal llan-d imenɣeyyen i yeglan s tmettant n uglellid Yeḥya ass n 17 di furar 1948. Yuɣal mmi-s deg umekan-is ur yeǧǧi ara ixsimen-is wa yenɣa-t wa yegra-t ɣer lhebs, yerra kullec ɣef Ccix Lfuḍil d netta i d sseba n ccwal yeḍran d tmettent n baba-s. Iceyyee akk i tmura taɛrabin ad t-ṭṭfent, tamurt ara yerr ttagin-as ad yeres yeqqim azal n 06 n wayyuren s ufella n lbabur, almi d aseggas n 1948 i t-yeqbel unebbaḍ n Lubnan s lemeiwna n kra yemdukal-is ad yili din s twafra almi tersa taluft n Lyaman. Ɣas akken, yettaru deg yeɣmisen s yismawen n weyyaḍ ɣef temsalt n tmurt-is, lawan-a yufa ugellid-nni mačči d netta i d sebba n wayen yeḍran di tmurt-is iɛedda isumeḥ-as.
S tirza-ines seg tmurt ar tayeḍ, issaweḍ ad ibeddel tamuɣli n tmura taɛrabin d tenselmin ɣef wayen i d-teqqar Fransa (agdud azzayri yeqbel s unekcam aṛumi) yerra-d deg yiwen n weɣmis "amek ihi i llan-tt tegrawliwin seg Amir Ɛebd Lqader (1830-1847), Wlad Sidi Ccix ar Bubeɣla, Lalla Faḍma n Sumer ar tegrawla n Ccix Lmeqrani d Ccix Aḥeddad (1871)"
Ass n 10 mayyu 1945 yessuter seg tebratt i iceyyeɛ i Wegraw n tmura idduklen, ad nadin ɣef tidett n wayen yeḍran deg Lezzayer deg ineḍruyen n 08 mayyu 1945. Seg useggas n 1950 yessuget leqdic yerza nnig n 40 n tmura : Surya, Turk, Ssewis, Biljik, Hulanda, Legniz… Yuɣal yerra tamuɣli-ines ar tmura n Asya yerza ar Lhend, Sɛudi, Pakistan, Sirilanka, Anduniz… deg useggas n 1952. Yal tamurt ar iɛeddi, ad imlil d imasayen-nsen, tugett n tmura-nni fkantt-d awal akken ad ɛiwnent Lezzayer bac ad tawi timunent.
Tebda tegrawla ass 01-11-1954, tadukli n imusnawen inselmen ur d tefki ara tamuɣli-ines. Ccix Lfuḍil d netta i yellan d aqerru n tdukli-ayi di Maser, iburk-itt ifka-d taɣuri ass n 02-11-1954 i wegdud ad yili yid-s "i yegrawliwen izzayriyen ass-a d tamettant niɣ d tudert". " Iḍ n 1 n wember 1954, llan-d nnig n 30 ineḍruyen di yal tamnaḍt n tmurt, si tilisa n Tunes ar tilisa n Lmerruk, ama di temdint n Lezzayer, Bufarik, deg temdintn Ɛzazga d Tizi akk d tmurt n Leqbayel, si Buɣni, Delles ar Bwira, si Burǧ Mnayel ar Draɛ Lmizan, llan-d daɣen di Qsenṭina, Bessekra, di Wawras akk d Tbatnet."
Deg useggas n 1956, tella-d temlilit n 4 n tmura timeqranin di Ssewis (Marikan, Russ, Legliz, Fransa), yura-asen tabratt inna-asen : "ilaq ad tafem tifrat i temsalt n Lezzayer, ad teǧǧem i wegdud ad yextir d wanwa ara yeddu wa ad tefkem timunent i Lezzayer akken itt-id tefka i tmura nniḍen". Mi yella di Lubnan, yerza ar tmurt n Turk (tella deg ugraw n Aṭlasi) anda yessaweḍ ad d-yawi tamurt-a ar tama n tegrawla n tmurt-nneɣ wa ad t-id-ɛiwnen ad t-awi timunent. Yella daɣen deffir n usbeddi n "Ɛmer Uɛemran" d agensas n Lezzayer di tmurt-a.
Lawan-a yeṭṭef-it waṭṭan, imejjayen ssutren deg-s ad yeǧǧ niɣ ad isenqes seg leqdic-is, yugi ad iḥbes niɣ ad isenqes. Ɣur-s d tamurt-is i izwaren tizmert-is, almi d 12 di meɣres 1959 yewweḍ ar leɛfu n Rebbi deg tmurt n Turk.
D way i d Ccix Lfuḍil Awertilani yemmut ur iwala asirem-is wa ad yidir di Lezzayer tilellit. Ulac wid i t-id yemmektin, ɣas akken yefka tudert-is i tmurt-is nnig 30 iseggasen, yettwattun almi d 12 meɣres 1987 i t-id-yemmekti udabu-nneɣ, yerra-d tafekka-ines ar tmurt-is ɣer At Wertilan.
 

Poster un nouveau message Répondre au message
  Pages: 1

M'inscrire M'inscrire Me connecter Me connecter Mot de passe oublié Mot de passe oublié Retour au forum Retour au forum

Message précédent



Retour au site     |     Mustapha Tadjenanet     |     Rencontres Kabyles     |